So Long

Sådärja. Har man inte jobb så skaffar man sig. Ska byta internetleverantör i morgon. Har fått modem och cd och en massa annan skit som ska samlas ihopa och fungera. Skittråkigt och precis sånt jag varken har tid med eller är intresserad av. En dator ska bara fungera punkt. Helt fel inställning säger alla ni som antingen älskar datorer eller har tid till sånt pysslande. Jag vet att det kommer att vara nåt som trasslar och supporten har alltid stängt vid de tider jag har tid att ringa dit. Så vi ses sen nån dag. När internetuppkopplingen fungerar här i huset.  

För övrig är allt bra. Kräftorna är fina i år. Svamparna växer i skogen. Frida har gungat. Småtti o Tåtti sover hos farmor o farfar. Stortös har ridit senast idag. Alla andra hästmular hängde över staketet och ville följa med, de var pigga och glada i vårt härliga höstväder som kommit efter regn och solsken. Hunden var med på kräftskiva och var mycket nöjd med det. Det sista höet är snart inne.

Snart börjar MiniLekis, tyvärr missar vi premiären i morgon, men det tar vi igen på onsdag då vi ska grilla pinnbröd. Tjoho jag som älskar att elda!

Synes, som sagt.

Host host

Säger sambon. Fast det är lugnare på jobbet än att vara hemma säger han också. Det är nog jag som dragit hem nån jobb-smitta, liksom ungarna som börjar på dagis gör. Fast jag blev bra på nån dag, jag märkte knappt att jag var förkyld. Men mannen drabbas hårt, han :)

Österlen

Är det nåt särskilt med Österlen?

Kanske det. Jag har varit där några dagar på sistone och varje gång känns det så bra. Jag vill köra runt på de små vägarna och titta på naturen. Se om de har tröskat i Gladsax. Jag vill promenera längs stranden med tobisar i vattnet. Jag vill gå vid Stenshuvud och se att det liknar en underbar plats vi besök på en resa. Fast där fanns tidvatten och sol och krabbor och djungel och hajar. Jag vill se att Ystad är sig likt, för det har det varit i flera hundra år. Jag vill kolla in loppisen på Suckarnas gång. Fast den är ju på lördagar. Och jag har varit på plats på arbetsdagar. Och det har varit lika bra det, för på jobbet finns nästan alla österlenare jag känner. Och tycker om. För att de är som de är. Inte bättre än andra men underbarast. Nåja, några arbetsdagar til så tröttnar jag väl, haha!

Fast jag slipper gråta i bilen på vägen hem, som jag gjort innan när jag varit på besök. Inte för jag varit så värst ledsen egentligen utan för att jag upplevt så många känslor under dagen. Men nu vet jag ju att jag kommer tillbaks snart igen.

Ja också ska jag ju jobba också, uträtta något!! Fast det är kul att göra saker utan att hela tiden bli avbruten av små sötnosar. Som nu.

Volontär

Varför inte åka som volontärarbetare till Ghana? Det har min kusin dotter gjort och det är ju så coolt! Att våga! Att ge sig av till nåt så okänt! Härligt! Har just läst hennes blogg gh-anna.blogspot.com

Också ska jag jobba i morgon. Alltså måste jag i kväll ta hand om disken så den inte ruttnar, duscha, packa extrakläder mm till barnen, packa jobbgrejer till mig själv. Samt lägga mig tidigt så jag kan samla ihopa några timmars sömn trots (troligen) nattvakna barn. Mannen ligger inte alls på latsidan utan har andra sysslor om nån undrar.

Jag begriper ju inte hur man hinner jobba på riktigt? För mig är det ju mest en hobby känns det som. En dag i veckan eller två. Kanske lättare med rutinerna om man har dagis kan tänkas, så man slipper oroa sig över att det är synd om barnvakterna. Barnen klarar sig nog, ha ha!


Klart!

Så var vi av med pannan! Utmärkt.

Så har jag jobbat en dag och det blir nog fler. Roligt att komma dit, roligt att komma hem!

Så har vi lekt på lekplats hela eftermiddagen och det var så roligt så! Stora tösen och kompis åkte rutchkana och sprang runt och busade. De mindre övade på att stå utan att hålla och kröp runt en massa. Också fikade vi!

Vi träffade morfars kompisar, en av gubbarna tog grejen som storatös visade och sa tack för den. Hon blev jättesur och sa Jag hade den. Ja hon fick tillbaks den sen.

Det blev också en promenad till biblioteket där vi lånade Emil-film och Emil-bok. Fast filmen ville hon inte titta på sen när vi kom hem, det var kanske bara tanken på den som lockade. Det är ju mycket Emil-prat och allt ska göras som han gör. Igår ringde hon i telefon till Emil.



Pannmannen

Har googlat pannmannen. Han som ska köpa pannan visar sig vara pingstvän, en som arrangerar tältmöten och driver vandrarhem med mera. Verkar vara en intressant människa. Får se om han kommer på fredag.

Om jag googlar mig själv får jag upp ponnyhästar och examensarbeten. Alltid något.

Jobbe?

Man kanske skulle ta och jobba lite. Några timmar kan väl vara lagom? Senaste chefen ringde och hade lite frågor om vad jag egentligen hittat på när jag jobbade på Stället, ha ha. Ja jag är ju fortfarande anställd fast det var två och ett halvt år sen jag senast var där på heltid. Så nu, som alltid, hade de fått nya akuta uppdrag som ska vara klara snabbt som attan. Och som alltid kommer de att fixa det, med eller utan mig! Man kan fixa allt på vårt företag. Så jag ska åka dit och prata lite och höra vad som händer, se vad chefen är för en. Funderar på om man kan börja jobba litegrann om de skulle behöva det. Verkar fånigt att jobba bara en dag eller två i veckan förstås. Som om man arbetstränar eller nåt (kanske vad det kan kallas efter två och ett halvt år på vischan). Att jobba mer verkar...jobbigt.. hur ska man då hinna med allt man knappt hinner med idag? Och så är det ju dagisplatser som ska sökas.

Barnen

Ja så måste jag skriva om mina barn. Hur fantastiska de är. Och duktiga!


Nico är supersnabb på att krypa, särskilt när han ser en öppen dörr som annars oftast är stängd. Tex ytterdörren. Han reser sig och går ut med möbler också. Han går ut och går med stolarna i köket än så länge. Han kan även gå utmed soffan men inte ut med den. Ha ha ha ha. Fler än jag som har roligt åt utvecklingsstadierna enligt bvc? Nico har även avancerat till fjärde trappsteget nerifrån. Sen blev han nerlyft och utelåst från trappan. Han är ett bollgeni och kommer bestämt att satsa på fotboll eller kanske tennis. Inget som inte kan utövas här i byn i vart fall.

Ebba är vass på att slå kullerbyttor, det gör hon i rasande fart. Själv kan jag nog inte det alls längre. Vågar för säkerhets skull inte prova. Hon är väldigt social, hon älskar när det kommer någon och hälsar på. Idag var vi på ICA och handlade och Ebba hälsade på nästan alla hon mötte. Hon visade sin handlelista som hon fått av pappa där det stod chips, läsk och godis och hon visade bullpåsen hon hade i sin lilla kundvagn med flagga. Men hon var jätterädd för damen med handikappscooter, fastän hon var snäll och pratade med Ebba. Tänk en bil INNE i affären! Hu! Dem ska man ju akta sig för. Ebba kan räkna till tio, fast hon hoppar över siffran sju. Men färgerna är trixiga, de flesta är Gul! säger hon när man frågar.

Maya är en trixare som lockar alla hon känner till skratt genom att göra miner, låtsashosta, klappa händer, stampa fötter, snurra runt på golvet osv osv och skratta lite gulligt samtidigt. Men dem hon inte känner, vilka skummisar de är allihopa, tycker hon och tittar skeptiskt från mammas famn. Maya är duktig på att härmas, hon kan säga många ord, tex Där! Ebba, macka, boll, kanin. Kanske inte så klockrent, men nog för att en mamma ska höra. Hon är rätt bestämd av sig och skriker högt och gällt när det inte passar. Maya är redan intresserad av böcker och blir säkert duktig i skolan. Hon kan också krypa och resa sig och ta några steg när hon håller i sig.



Söndag

Så har en vecka till gått av livet.

Första jobbeveckan. För mannen min förstås.

Pannan är kvar. Nån som vet vad det varit för festival i Eksjö i helgen? Pann-mannen skulle arrangera nåt jippo så han skulle inte komma förränd nu under veckan. Så många foton som han fått av mig så borde jag begärt ersättning.

Frida har flyttat ut. Hon har en bur ovan mark. Jag försökte ta ut henne i kompostgallerhage men hon var för liten så hon smet ut och skuttade runt. Så var det fem att hålla reda på. Tre spralliga barn och en sprallig hund också en sprallig kanin ovanpå det. Det gick bra ungefär ungefär så länge som det tar att göra en pizza. Sen fick kaninen bäras in och barnen sättas i buren, ha ha. Nä faktiskt inte det sista. Vi har stor gräsmatta så det finns plats till alla som inte riskerar att försvinna under lekstuga, i högt gräs eller i stengärde.

Jag har letat upp min gamla Facebook och hittat några vänner. Det var ju faktiskt småkul får jag erkänna. Det går ju snabbt att uppdatera sig lite på vad som händer i världen utanför byn där jag bor... Annars tycker jag det verkar lite trist med FB. Det kanske blir bättre, jag får väl kolla runt lite.

Målade husgrund idag. Västerväggen klar. Tre väderstreck till att kladda på. Smidigt att slippa stege i vart fall. Resultatet blev väl bra sett på långt  håll. Det kom lite vindar med gräs mm som fäste på väggen också snålade jag med pensel. Snålade och målade. De gamla huspenslarna går väl bra tänkte jag  fast det blev lite ljusa ränder i det - äntligen!  - mörkgråa. Fast det är det bara jag som ser.

Kusinerna från stan har varit på besök, trevligt. De rastade pållarna en sväng. Dock var inte pållarna i form så det gick oändligt långsamt.


Nibe

Nu sover de små trollen. Och jag har just mailat foton till pann-mannen som ska köpa ett åbäke vi har på logan värt en 14000 kr verkar det som . Fint med lite kassaförstärkning. Så ringer han o frågar typ sitter förbrännaren till vänster eller höger? Eeeeee ska kolla lite här på bilden i broschyren säger jag. Kanske sånt man ska kunna svara på när man har annons. Nä de får väl själva veta vad det är de ska ha, de som köper.  Jag skickade foto som sagt, och han sa jag tar den. Allt väl så här långt.

Bifogar bild på pannan.
Nä jag tar ett på kaninen i stället. Frida heter hon.


Hemma igen

Sådär. Allt som vanligt. Micke jobbar. Barnen busar och bölar. Skönt. Jag gillar när det blir höst och allt startar på nytt och man kan gå vidare med nya saker. Ska bara måla lite till först. Och putsa fönstren. Björnbären börjar mogna, mums.

Vi har fått en ny familjemedlem. Hon heter Frida och är en pytteliten kanin. En sötnos så det passar ju här bland oss sötisar! Stora flickan vill bära men vågar inte riktigt. Lilla flickan vill sitta nära  och titta. Lille gossen blir så glad så han hoppar och slår med armarna.

Jag har just laddat upp en massa bilder till framkallning och det var så trist så det blir inga foton här idag! Nock nu!

Stugan var skön, ljus och härlig. Egen mysig tomt. Och ändå precis brevid tennisbanorna så vi såg en del folk. Med 50 meter till stranden och 100 meter till affär och restaurang så låg den mycket central med våra mått mätt. Nu pratar vi centralt i Beddingestrand. Ok det blir foton då.

 

Vårt lilla hus. Ljuvligt uterum. Jag måste också ha ett uterum. Det ska jag önska mig när jag fyller år. Till exempel.


Lek i jättesandlådan:


Blåsigt vid Smygehuk. Sveriges sydligaste udde ni vet.


På väg upp med Boo:


Broen by flyg:


Lite gungning på campingen

RSS 2.0